Man kan läsa siffror på olika sätt.
Marie Demker, professor i statsvetenskap, väljer på DN-Debatt att se senaste resultat om befolkningens inställning till invandring enligt SOM-institutet, som ett entydigt godkänt i efterhand av riksdagspolitikernas storsatsning på invandring de senaste 30 åren.
Jag har inte läst originalsiffrorna, men en rimlig skeptisk hållning reser frågor.
”Resultatet visar att hösten 2009 ansåg 36 procent att det finns för många utlänningar i Sverige. 1993 var siffran 52 procent. Då svarade 25 procent av de tillfrågade att de inte skulle tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen. I höstats var det 12 procent.” även i SvD
Svenskarna (och de redan är invandrade) gillar läget. Vi är ett mycket godmodigt folk. Man kunde också fråga om vi har alltför få utlänningar. Politiken syftar ju till att vi skall få mycket fler. Allt tyder på att svenskarna blir en minoritet i landet inom bara några tiotal år. Är det OK? Har inte våra svenska barn något företräde?
”Även viljan att ta emot flyktingar i Sverige har ökat sedan 1990-talets början. År 1992 uppgick andelen som tyckte att det var ett bra förslag att ”ta emot färre flyktingar” till 65 procent, år 2009 har den andelen minskat till 46 procent. Motsvarande andel de senaste åren har varit 46 procent år 2006, 49 procent år 2007 samt 45 procent år 2008.” (DN-Debatt)
När man läser siffror som säger att 46% tycker att ”det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar” kan man kanske tro att 54% tycker att vi skall ta emot fler. En betydande andel brukar alltid svara "vet ej". Förmodligen (jag har inte läst originalsiffrorna) är det bara 15-20% högst 30% som tycker ”det är ett bra förslag att ta emot fler flyktingar”. Ändå är det vad politiken från samtliga riksdagspartier syftar till.
Läst med andra ögon visar undersökningen att politikerna INTE har haft och fortfarande INTE har folkligt stöd för Sveriges extravaganta massinvandringspolitik. Undersökningen visar på sin höjd att motståndet minskar.
(Jag återkommer när jag kunnat analysera siffrorna närmare.)
13 maj 2010
Iberisk Gransångare
Nu har makat mig iväg och lyssnat på den Iberiska Gransångaren, som sjungit i Brotorpskärret sedan ungefär en vecka. (Brotorp ligger bara några hundra meter från mitt hem.) Den var mycket välvillig. Den sjöng med stor energi. Sången börjar som en vanlig gransångare (chiff-chaff-chiff-..) men slutet är helt annorlunda, med ett smattrande, mer som en grönsångare eller gärdsmyg. Den var lätt att se men till utseendet är den så lik en gransångare att man i fält bara kan lita till sången.
Den Iberiska Gransångaren har tidigare betraktats som en ras av Gransångare, men DNA-analys lär säga att det är en egen art. Vi får se om den slår sig ihop med en vanlig gransångarhona och i så fall lyckas med att få fertila ungar. Då är det en ras och inte en art. Fågelskådarsverige är spända på resultatet.
Den Iberiska Gransångaren har tidigare betraktats som en ras av Gransångare, men DNA-analys lär säga att det är en egen art. Vi får se om den slår sig ihop med en vanlig gransångarhona och i så fall lyckas med att få fertila ungar. Då är det en ras och inte en art. Fågelskådarsverige är spända på resultatet.
10 maj 2010
Vad kampen gäller (Nationaldemokraterna)
Invandringen till Sverige är i storleksordningen 100.000 per år, antalet födda är i storleksordningen 100.000 per år.
Fortsätter det så här är det helt andra folk som tar över Sverige.
"Blod är tjockare än vatten"
Att jag finns och lever här är resultatet av mina förfäders och förmödrars möda och kamp. Mina barn, mina närståendes barn skall ärva landet.
Vi har en gemensam strävan över generationer att försvara vår plats på jorden.
Rätt eller fel?
Det handlar om kampen för tillvaron. Biologiska urkrafter. Vi svenskar, svensk kultur, vår egen väg mot ett hållbart samhälle. Det är måhända inte bättre, men det är vårt.
Utan en rot, en historia, en framtid och ett sammanhang är livet meningslöst.
Resten är detaljer (HBTQ, "svenskfientlighet", GMO, etc).
De sju stora förtränger totalt detta perspektiv. SD har en otydlig vacklande inställning. Avgrunds-nationalister misskrediterar idén. Låt oss bygga Nationaldemokaterna!
Fortsätter det så här är det helt andra folk som tar över Sverige.
"Blod är tjockare än vatten"
Att jag finns och lever här är resultatet av mina förfäders och förmödrars möda och kamp. Mina barn, mina närståendes barn skall ärva landet.
Vi har en gemensam strävan över generationer att försvara vår plats på jorden.
Rätt eller fel?
Det handlar om kampen för tillvaron. Biologiska urkrafter. Vi svenskar, svensk kultur, vår egen väg mot ett hållbart samhälle. Det är måhända inte bättre, men det är vårt.
Utan en rot, en historia, en framtid och ett sammanhang är livet meningslöst.
Resten är detaljer (HBTQ, "svenskfientlighet", GMO, etc).
De sju stora förtränger totalt detta perspektiv. SD har en otydlig vacklande inställning. Avgrunds-nationalister misskrediterar idén. Låt oss bygga Nationaldemokaterna!
06 maj 2010
Nationaldemokrat I
(Favorit i repris)
Studera denna annons noga!
Det här är Arbetsförmedlingens annons riktad till arbetsköpare och ska sälja in Sveriges nya befolkning med massiv ”positiv” särbehandling (scannad från ”Riksdag och departement”, nr 27-2008).
Svenskarna det är de hjälplösa bebisarna på golvet! Invandrarna är stadiga, kompetenta och inte alls så främmande.
Man skulle kunna tro att det är en förfalskning, en karrikatyr, men det är tydligen så här man ser på immigrationen hos en statlig myndighet.
Vad värre är: Den är sann!
Svenskarna är naiva barnungar i en värld där det under ytan är ”survival of the fittest” som i grunden gäller.
Svenska folk. Väx upp! Ta ert öde på allvar.
Studera denna annons noga!
Det här är Arbetsförmedlingens annons riktad till arbetsköpare och ska sälja in Sveriges nya befolkning med massiv ”positiv” särbehandling (scannad från ”Riksdag och departement”, nr 27-2008).
Svenskarna det är de hjälplösa bebisarna på golvet! Invandrarna är stadiga, kompetenta och inte alls så främmande.
Man skulle kunna tro att det är en förfalskning, en karrikatyr, men det är tydligen så här man ser på immigrationen hos en statlig myndighet.
Vad värre är: Den är sann!
Svenskarna är naiva barnungar i en värld där det under ytan är ”survival of the fittest” som i grunden gäller.
Svenska folk. Väx upp! Ta ert öde på allvar.
Nationaldemokrat II
Hur kan man bli Nationaldemokrat?
Några av mina vänner har upptäckt att jag tagit steget att engagera mig partipolitiskt. Inte vilket parti som helst...
Nationaldemokraterna
Fler än en satte säkert kaffet i vrångstrupen.
Nazist! Främlingsfientlig! Ondskan själv?
Eller?
(den ganska korta förklaringen)
Den bild man får av invandringskritiska partier och idéer i dagspress och regimkontrollerad media är grovt felaktig.
Hets mot folkgrupp, fördomar?
Människor har fördomar. Det är bara så. Det kommer alltid att vara så. Man kan inte leva utan generaliseringar. Det är naturligt att det uppstår missnöje och våld i konflikter mellan människor. Nationaldemokraterna vill ge ett politiskt alternativ – ett civiliserat sätt att hantera reella värdekonflikter. Jag vill inte hata, förakta eller fördöma. ND vill rikta missnöjet åt rätt håll. ND vill ge ett politiskt alternativ.
Vi hatar inte människor för att de bosatt sig i Sverige. Det är mycket naturligt och förståeligt i de flesta fallen. Om tillfälle erbjuds till ett bättre liv är det självklart att många tar chansen. Felet ligger hos svenska politiker. Det är deras ansvar att skydda den befintliga befolkningens intressen, istället går de … Gud vet i vems intressen … inte är det svenskarnas.
Det är alltså fel att hata invandrare i allmänhet men rätt att bekämpa invandringspolitiken.
Rasism?
Ordet används som ett skällsord utan definition om alla som av olika skäl motsätter sig invandring.
Med "rasism" kan man mena:
1.Det finns ärftliga synliga och osynliga skillnader mellan människor med olika ursprung. (fakta)
2.Världen blir rikare om det finns olikheter. (värdering)
3.En speciell ”ras” eller folkgrupp är så speciellt värdefull att den har rätt att härska över och förslava andra.
4.Någon ras eller folkgrupp är så skadlig att den bör utplånas eller tillåtas att gå under.
Om det räcker för dig att jag omfattar 1 och 2, då är jag kanske en sorts ”rasist”.
Om du omfattar 4, och säger t.ex. att kolonialismen och Förintelsen bevisar den nordeuropeiska folkens inneboende ondska, då hävdar jag att det är en mycket allvarligare form av rasism. Det är en inte ovanlig åsikt i AFA/EXPO-kretsar, men det kallas aldrig rasism, varför?
Det finns de som förnekar 1. Etnicitet är bara ”social konstruktion”, säger de. Som på beställning kom idag en artikel i DN, signerad David Brooks, sid 4, 2010-05-06: ”Fast i kulturen”. Kan vara intressant att fundera över!
Man kan notera att av 2 följer att fri blandning skall undvikas av omsorg om de olika folkslagens särart.
Nazism?
Nazism är en särskilt svårartad och extrem variant av nationalism och rasism (1,2,3,4 ovan). Man bör tänka på att kampen mot Hitlertyskland också fördes av nationalister.
Jag har ingen som helst sympati med Nazismen, och har ingen anledning att försvara Nazister.
Lika fel som det var i 1:a halvan av 1900-talet då rasism (1,2,3 enligt ovan) var allmänt accepterad sanning, lika fel är en antirasism som förnekar 1 och 2. Det säger sig självt att de flesta är blinda för sin egen tids fördomar. Jag anser mig ha genomskådat båda dessa fördomar. Vilka andra fördomar jag har kan jag inte veta, det kan jag bara upptäcka genom att diskutera med meningsmotståndare.
Lev väl!
Åke Blomdahl
Några av mina vänner har upptäckt att jag tagit steget att engagera mig partipolitiskt. Inte vilket parti som helst...
Nationaldemokraterna
Fler än en satte säkert kaffet i vrångstrupen.
Nazist! Främlingsfientlig! Ondskan själv?
Eller?
(den ganska korta förklaringen)
Den bild man får av invandringskritiska partier och idéer i dagspress och regimkontrollerad media är grovt felaktig.
Hets mot folkgrupp, fördomar?
Människor har fördomar. Det är bara så. Det kommer alltid att vara så. Man kan inte leva utan generaliseringar. Det är naturligt att det uppstår missnöje och våld i konflikter mellan människor. Nationaldemokraterna vill ge ett politiskt alternativ – ett civiliserat sätt att hantera reella värdekonflikter. Jag vill inte hata, förakta eller fördöma. ND vill rikta missnöjet åt rätt håll. ND vill ge ett politiskt alternativ.
Vi hatar inte människor för att de bosatt sig i Sverige. Det är mycket naturligt och förståeligt i de flesta fallen. Om tillfälle erbjuds till ett bättre liv är det självklart att många tar chansen. Felet ligger hos svenska politiker. Det är deras ansvar att skydda den befintliga befolkningens intressen, istället går de … Gud vet i vems intressen … inte är det svenskarnas.
Det är alltså fel att hata invandrare i allmänhet men rätt att bekämpa invandringspolitiken.
Rasism?
Ordet används som ett skällsord utan definition om alla som av olika skäl motsätter sig invandring.
Med "rasism" kan man mena:
1.Det finns ärftliga synliga och osynliga skillnader mellan människor med olika ursprung. (fakta)
2.Världen blir rikare om det finns olikheter. (värdering)
3.En speciell ”ras” eller folkgrupp är så speciellt värdefull att den har rätt att härska över och förslava andra.
4.Någon ras eller folkgrupp är så skadlig att den bör utplånas eller tillåtas att gå under.
Om det räcker för dig att jag omfattar 1 och 2, då är jag kanske en sorts ”rasist”.
Om du omfattar 4, och säger t.ex. att kolonialismen och Förintelsen bevisar den nordeuropeiska folkens inneboende ondska, då hävdar jag att det är en mycket allvarligare form av rasism. Det är en inte ovanlig åsikt i AFA/EXPO-kretsar, men det kallas aldrig rasism, varför?
Det finns de som förnekar 1. Etnicitet är bara ”social konstruktion”, säger de. Som på beställning kom idag en artikel i DN, signerad David Brooks, sid 4, 2010-05-06: ”Fast i kulturen”. Kan vara intressant att fundera över!
Man kan notera att av 2 följer att fri blandning skall undvikas av omsorg om de olika folkslagens särart.
Nazism?
Nazism är en särskilt svårartad och extrem variant av nationalism och rasism (1,2,3,4 ovan). Man bör tänka på att kampen mot Hitlertyskland också fördes av nationalister.
Jag har ingen som helst sympati med Nazismen, och har ingen anledning att försvara Nazister.
Lika fel som det var i 1:a halvan av 1900-talet då rasism (1,2,3 enligt ovan) var allmänt accepterad sanning, lika fel är en antirasism som förnekar 1 och 2. Det säger sig självt att de flesta är blinda för sin egen tids fördomar. Jag anser mig ha genomskådat båda dessa fördomar. Vilka andra fördomar jag har kan jag inte veta, det kan jag bara upptäcka genom att diskutera med meningsmotståndare.
Lev väl!
Åke Blomdahl
Nationaldemokrat III
Hur kan man bli Nationaldemokrat?
Några av mina vänner har upptäckt att jag tagit steget att engagera mig partipolitiskt. Inte vilket parti som helst...
Nationaldemokraterna
Fler än en satte säkert kaffet i vrångstrupen.
Hur kan jag ha kommit till en så grotesk slutsats?
(den lite längre förklaringen)
Jag har inte förändrat mig nämnvärt. Jag har ungefär samma ideologi om det mesta som jag haft sedan min tid i miljöpartiet. Jag lämnade faktiskt Miljöpartiet '92 i samband med att MP antog sitt första invandringspolitiska program. Programmet stod för praktiskt taget fri invandring. Jag hävdade då och hävdar fortfarande att immigration i folkvandringsskala allvarligt försvårar möjligheterna att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle.
Sedan ville jag ju för allt i världen inte vara nazist – så det tog mig många år innan jag ens vågade ta reda på vad de föregivet ”högerextremisterna” egentligen hade att säga.
Min förvåning var stor när jag upptäckte att många av dessa förtappade tänkte i liknande banor som jag. (Förvisso fanns där också enstaka mindre trevliga tänkare och aktivister, men säg det parti som bara har helpräktiga anhängare.)
Jag antar att det är ungefär som att upptäcka att man är homosexuell, om ni inte misstycker liknelsen. Åtminstone för några tiotal år sedan var det ju fortfarande mycket skamligt att ha sådana böjelser. Man riskerade mycket med att ”komma ut”.
Tänk efter en liten smula!
Om ett land har 100.000 invandrare om året och det föds i runda tal 100.000 barn om året. Hur länge dröjer det innan ursprungsbefolkningen är en minoritet?
Invandringen till Sverige har folkvandringsdimension. Den är bara jämförbar i storlek med invandringen till Amerika i slutet av 1800-talet. I övrigt haltar jämförelsen. Ursprungsbefolkningen i Amerika hade inget att sätta emot. Efter att indianerna fördrivits var befolkningen helt av invandrarbakgrund, vilket säkert gjorde det lättare att acceptera fortsatt inflöde.
Men i det nuvarande skeendet är jag indianen och jag ser att jag håller på att förlora mitt hemland. Och Sverige är bara en extrem föregångare i en demografisk process som ser ut att komma att utplåna det europeiska och västerländska Europa.
Om man vistas i invandrartäta förorter kan man inte tvivla om att det snart inte längre är Sverige. Jag bor i Bagarmossen och är ofta i Rågsved, Farsta Strand och Södertälje. Bagarmossen hemsöks av ungdomligor med ursprung i Somalia. I Rågsved och Farsta Strand är det chador och barnvagn som gäller. I Södertälje är det kristna assyrier som försöker fördriva de sista svenskarna från ”sina” bostadsområden.
Mångkulturprojektet är ett gigantiskt misslyckande. Det leder (i bästa fall?) till identitetslöshet och förvirring, men nu är de främmande folkgrupperna så stora att de bildar självständiga samhällen. Smältdegeln har skurit sig till en segregerad mosaik. I kontaktytorna växer våld och fördomar. I längden en svår grund för en demokrati. I värsta fall leder det till försök till etnisk rensning och kanske flerstatslösningar.
Vårt behov av historia
Jag vill veta varifrån jag kommer, vem jag hör ihop med och att det finns något igenkännbart för mina barn att ta över efter mig. Jag tror de flesta människor är som jag i det avseendet. Jag upplever att vare sig den ene eller den andra egentligen vill vill identifiera sig som bara ”människa” och individ. Vi vill vara del i ett kulturellt sammanhang med rötter i urtiden och siktet inställt på överlevnad genom egna barn.
Om vi skall ha en värld med bestående mångfald värd namnet, måste man tillåta olika folkslag att söka olika kulturella lösningar. Vi svenskar bevarar vår andel av global mångfald bäst genom att värna vårt eget kulturarv och vårt folkslag.
Mänskligheten står inför enorma problem med miljöförstörelse och naturresurser som sinar eller överutnyttjats. Det är min bestämda övertygelse att ekonomisk globalisering och en enhetlig världskultur (s.k. mångkultur) gör att hela mänskligheten dras ner i en global superkris som kan sluta hur illa som helst. De nya livsstilar som måste utvecklas om vi skall hitta balans med naturen, kommer att formas i mindre samhällen som har förståndet och förmågan att avskärma sig och kan finna en bärande solidaritet inom sig. Mindre nationalstater kan vara de ”livbåtar” som räddar några av oss till framtidens civilisationer. Ingen vet förstås i förväg vilken kultur eller folkgrupp som har det som ger överlevnad. Säkert är att ett folk som inte vill överleva knappast kommer att göra det heller.
Varför Sverige och det svenska? Därför att jag är svensk. Jag kan inte byta identitet. Jag bygger på det jag har. ”Right or wrong, my country!”
Det finns onekligen problem enorma med en sådan identifikation när så många av mina landsmän varken vill ha eller vill återgälda mitt erbjudande om solidaritet. Men vad ska jag göra. Måla tavlor och spela ”World of Warcraft” medan skeppet Sverige (och Europa och kanske Världen) sjunker?
Måste man då inte alltid rädda de som söker skydd mot förföljelse?
Jo, inom rimliga gränser. Det finns flera miljarder människor som var och en skulle ha det är lättare om de fick komma till Sverige. Vi (den befintliga befolkningen) har emellertid alltid rätt att bestämma att vi inte kan ta emot fler, åtminstone enligt varje sund livsbejakande moral.
Vi måste inte heller rädda människor på det dyrast tänkbara sättet. Vi kan försöka hitta lösningar som ger folk möjlighet att stanna i närområdet.
Om vi väljer att ge flyktingar asyl i Sverige kan vi helt gå på temporära uppehållstillstånd som regelbundet omprövas. Vi ska som grundregel inte ge medborgarskap till flyktingar, bara till dem som vi av andra skäl vill ha som medborgare i landet.
De som inte har flyktingskäl skall också avvisas, inte tillåtas leva här som "papperslösa".
Det är omöjligt att ha en human flyktingpolitik. Oavsett hur frikostiga vi väljer att vara finns det alltid ännu många fler ytterst ömmande fall. Det är inte en slump att Sverige som kanske är världens mest invandringsvänliga land ändå får allt fler anmärkningar av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är som om det fanns en yta av grymma avvägningar på en luftballong. Ju mer man blåser upp ballongen desto fler grymma avvisningar måste genomföras. Ytterligheten fri invandring (att spränga ballongen) kräver att alla samhällets välfärdsfunktioner avskaffas. Det senare är de kanske den nyliberala dolda agendan.
Några av mina vänner har upptäckt att jag tagit steget att engagera mig partipolitiskt. Inte vilket parti som helst...
Nationaldemokraterna
Fler än en satte säkert kaffet i vrångstrupen.
Hur kan jag ha kommit till en så grotesk slutsats?
(den lite längre förklaringen)
Jag har inte förändrat mig nämnvärt. Jag har ungefär samma ideologi om det mesta som jag haft sedan min tid i miljöpartiet. Jag lämnade faktiskt Miljöpartiet '92 i samband med att MP antog sitt första invandringspolitiska program. Programmet stod för praktiskt taget fri invandring. Jag hävdade då och hävdar fortfarande att immigration i folkvandringsskala allvarligt försvårar möjligheterna att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle.
Sedan ville jag ju för allt i världen inte vara nazist – så det tog mig många år innan jag ens vågade ta reda på vad de föregivet ”högerextremisterna” egentligen hade att säga.
Min förvåning var stor när jag upptäckte att många av dessa förtappade tänkte i liknande banor som jag. (Förvisso fanns där också enstaka mindre trevliga tänkare och aktivister, men säg det parti som bara har helpräktiga anhängare.)
Jag antar att det är ungefär som att upptäcka att man är homosexuell, om ni inte misstycker liknelsen. Åtminstone för några tiotal år sedan var det ju fortfarande mycket skamligt att ha sådana böjelser. Man riskerade mycket med att ”komma ut”.
Tänk efter en liten smula!
Om ett land har 100.000 invandrare om året och det föds i runda tal 100.000 barn om året. Hur länge dröjer det innan ursprungsbefolkningen är en minoritet?
Invandringen till Sverige har folkvandringsdimension. Den är bara jämförbar i storlek med invandringen till Amerika i slutet av 1800-talet. I övrigt haltar jämförelsen. Ursprungsbefolkningen i Amerika hade inget att sätta emot. Efter att indianerna fördrivits var befolkningen helt av invandrarbakgrund, vilket säkert gjorde det lättare att acceptera fortsatt inflöde.
Men i det nuvarande skeendet är jag indianen och jag ser att jag håller på att förlora mitt hemland. Och Sverige är bara en extrem föregångare i en demografisk process som ser ut att komma att utplåna det europeiska och västerländska Europa.
Om man vistas i invandrartäta förorter kan man inte tvivla om att det snart inte längre är Sverige. Jag bor i Bagarmossen och är ofta i Rågsved, Farsta Strand och Södertälje. Bagarmossen hemsöks av ungdomligor med ursprung i Somalia. I Rågsved och Farsta Strand är det chador och barnvagn som gäller. I Södertälje är det kristna assyrier som försöker fördriva de sista svenskarna från ”sina” bostadsområden.
Mångkulturprojektet är ett gigantiskt misslyckande. Det leder (i bästa fall?) till identitetslöshet och förvirring, men nu är de främmande folkgrupperna så stora att de bildar självständiga samhällen. Smältdegeln har skurit sig till en segregerad mosaik. I kontaktytorna växer våld och fördomar. I längden en svår grund för en demokrati. I värsta fall leder det till försök till etnisk rensning och kanske flerstatslösningar.
Vårt behov av historia
Jag vill veta varifrån jag kommer, vem jag hör ihop med och att det finns något igenkännbart för mina barn att ta över efter mig. Jag tror de flesta människor är som jag i det avseendet. Jag upplever att vare sig den ene eller den andra egentligen vill vill identifiera sig som bara ”människa” och individ. Vi vill vara del i ett kulturellt sammanhang med rötter i urtiden och siktet inställt på överlevnad genom egna barn.
Om vi skall ha en värld med bestående mångfald värd namnet, måste man tillåta olika folkslag att söka olika kulturella lösningar. Vi svenskar bevarar vår andel av global mångfald bäst genom att värna vårt eget kulturarv och vårt folkslag.
Mänskligheten står inför enorma problem med miljöförstörelse och naturresurser som sinar eller överutnyttjats. Det är min bestämda övertygelse att ekonomisk globalisering och en enhetlig världskultur (s.k. mångkultur) gör att hela mänskligheten dras ner i en global superkris som kan sluta hur illa som helst. De nya livsstilar som måste utvecklas om vi skall hitta balans med naturen, kommer att formas i mindre samhällen som har förståndet och förmågan att avskärma sig och kan finna en bärande solidaritet inom sig. Mindre nationalstater kan vara de ”livbåtar” som räddar några av oss till framtidens civilisationer. Ingen vet förstås i förväg vilken kultur eller folkgrupp som har det som ger överlevnad. Säkert är att ett folk som inte vill överleva knappast kommer att göra det heller.
Varför Sverige och det svenska? Därför att jag är svensk. Jag kan inte byta identitet. Jag bygger på det jag har. ”Right or wrong, my country!”
Det finns onekligen problem enorma med en sådan identifikation när så många av mina landsmän varken vill ha eller vill återgälda mitt erbjudande om solidaritet. Men vad ska jag göra. Måla tavlor och spela ”World of Warcraft” medan skeppet Sverige (och Europa och kanske Världen) sjunker?
Måste man då inte alltid rädda de som söker skydd mot förföljelse?
Jo, inom rimliga gränser. Det finns flera miljarder människor som var och en skulle ha det är lättare om de fick komma till Sverige. Vi (den befintliga befolkningen) har emellertid alltid rätt att bestämma att vi inte kan ta emot fler, åtminstone enligt varje sund livsbejakande moral.
Vi måste inte heller rädda människor på det dyrast tänkbara sättet. Vi kan försöka hitta lösningar som ger folk möjlighet att stanna i närområdet.
Om vi väljer att ge flyktingar asyl i Sverige kan vi helt gå på temporära uppehållstillstånd som regelbundet omprövas. Vi ska som grundregel inte ge medborgarskap till flyktingar, bara till dem som vi av andra skäl vill ha som medborgare i landet.
De som inte har flyktingskäl skall också avvisas, inte tillåtas leva här som "papperslösa".
Det är omöjligt att ha en human flyktingpolitik. Oavsett hur frikostiga vi väljer att vara finns det alltid ännu många fler ytterst ömmande fall. Det är inte en slump att Sverige som kanske är världens mest invandringsvänliga land ändå får allt fler anmärkningar av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är som om det fanns en yta av grymma avvägningar på en luftballong. Ju mer man blåser upp ballongen desto fler grymma avvisningar måste genomföras. Ytterligheten fri invandring (att spränga ballongen) kräver att alla samhällets välfärdsfunktioner avskaffas. Det senare är de kanske den nyliberala dolda agendan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
