10 april 2012

Klimatproblemet är högst verkligt

Med anledning av klimatskeptiska kommentarer till ”Klimatalarmister bluffade om isbjörnsdöd” på Fria Tider 8/4

Vi har en komplicerad långdragen process som påverkar hela biosfären och alla våra civilisationer.
De åtgärder som krävs för att stoppa förstörelseprocessen är mycket långtgående och rubbar alla existerande maktstrukturer. Är det konstigt om många griper efter argument som skulle kunna finnas för att problemet överhuvudtaget inte existerar? I en så komplex fråga som klimatets utveckling och förändring finns givetvis mycket som talar både för och emot teorin om att mänskligheten håller på att orsaka en global uppvärmning med potentiellt förödande konsekvenser. De som inte vill se ett problem har en rik mängd av ”fakta” som tycks tala emot AGW-teorin.

Här är någon som observerat att isbjörnspopulationen vid Hudson Bay faktiskt ökat tvärtemot en teori om att klimatförändringar skulle försvåra för dem och leda till minskning. Tacksamt för AGW-förnekarna, men det säger nästan ingenting om grundfrågan.

Några skeptikerargument:

1 - ”all vår mänskliga koldioxidproduktion motsvarar 2% av den totala koldioxidproduktionen som sker i naturen”.

Det låter inte mycket, men har likafullt enorm betydelse eftersom det handlar om ett tillskott som adderas varje år.

Atmosfären innehåller 750 Gton kol (Gton = Miljarder ton)
Kolets kretslopp. Det normala årliga utbytet av kol är stort: 120 Gton till och från luften och 90 Gton till och från världshaven. Normalt tar flödena ut varandra. Detta är det snabba kretsloppet som i stort sett är lika med biosfärens kretslopp.

En liten mängd kol frisätts från berggrund och vulkaner och en motsvarande liten del växtkol binds för lång tid framåt i havssediment och torvmossar. Efter många årmiljoner blir det till olja och kol. Utdraget över hundratals miljoner år har faktiskt något mer kol bundits – så att koldioxidhalten långsamt sjunkit och klimatet har också blivit generellt svalare.

Det vi människor gör i vår tid är att ”sätta sprätt” på det lagrade kapitalet. Det korta kretsloppet tillförs genom förbränning av fossila bränslen varje år 5,5 Gton kol.

Naturens svar på ökande koldioxidhalt är att öka fotosyntesen – skogarna borde växa snabbare, högre och tätare. Så borde det vara, men människosläktet hugger istället ner skog i en aldrig tidigare skådad takt. Det biologiskt bundna kolet kommer ut i atmosfären i forcerad takt. Detta ger ytterligare 1,6 Gton kol i atmosfären.

Det är viktigt att förstå att kolet i atmosfären accumuleras. Om mänskligheten står för ”bara” 2% eller 3,5% per år av kolets kretslopp så kan det kanske låta som en obetydlighet, men det handlar alltså om tillskott som adderas år för år.

Resultatet är att atmosfärens CO2-halt stigit från 280 till 380 PPM (miljondelar) under de senaste 100 åren. Det stämmer ganska väl med den mängd fossilt kol vi (hela mänskligheten) eldat under samma tid.

Källor: Wikipedia – kolcykeln (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln)
Nationalencyklopedin: ”koldioxid”
SLU kolcykeln: http://www-vaxten.slu.se/ekologi/global_kolcykel.htm

Stigande koldioxidhalt i atmosfären är den förändring som driver att mängden vattenånga stiger i atmosfären. Vattenånga är i sig den kraftigaste växthusgasen. Men vattnets kretslopp är snabbt och känsligt. Resultatet är den uppvärmning som otvivelaktigt har observerats, i storlek 0,7-0,9 grader. Över land vid arktis och våra breddgrader har det inneburit ca 2 grader.

En sådan uppvärmning kan världen säkert leva med, men koldioxidhalten fortsätter att stiga och uppvärmningen fortsätter med oförminskad hastighet. Det stora som forskarna fruktar mer än allt annat är att vi når en tröskelpunkt som startar en oåterkallerlig process. Om tundrorna i Sibirien och norra Kanada börjar tina frisläpps enorma mängder metan och koldioxid. Det kommer att överträffa all tidigare fossilförbränning. Jordens medeltemperatur kommer att stiga till ungefär sex grader över vad vi startade med på 1800-talet. I Sverige kommer vi att få medelhavsklimat. Vid medelhavet och mellaneuropa kommer det att vara öken. Isarna vid Arktis och Antarktis smälter bort helt. Jorden kommer in i en radikal värmeperiod.

2 - ”Vi går mot en ny istid.”
Vilket nys! Det finns inga tecken som pekar åt det hållet.
Det är visserligen sant att vi lever i en interglacial, dvs en period av relativ värme, under en längre serie av istider. Vad som orsakar cykeln istid och värmeperiod vet man inte. Troligen är det kosmiska förhållanden, planetens banförändringar och solens aktivitet.

Det är viktigt att förstå att alla mänskliga civilisationer uppstått och blommat enbart inom denna nuvarande relativa värmeperiod – ”holocen”. Klimatet har varit relativt stabilt vilket varit en förutsättning för jordbrukarkulturernas uppkomst.

Om vi startar en sådan tröskeleffekt som ovan skissats kommer inte någon ny istid alls. Vi kommer definitivt (för miljontals år framåt) att ha en värmeperiod.

Mänskligheten och livet på jorden kan säkert överleva också sådana dramatiska förändringar. Vi kommer dock att orsaka en utrotningskatastrof av liknande dimension som den i slutet av krittiden (dinosaurier, m.fl. utrotades) eller permtiden (95% av alla livsformer utrotades).

3 – ”IPCC har gjort bort sig totalt”?
Det är sant att några alltför vidlyftiga påståenden finns med i senaste IPCC-rapporten och att sammanfattningen för beslutsfattare innehåller förenklingar, men i stort sett har IPCC stått sig mot anklagelserna och gått stärkta ur kontroverser som t.ex. ”Climate Gate”.

Se mina bloggartiklar:
http://jordfly.blogspot.se/2012/01/ovantat-stod-for-teorin-om-global.html
http://jordfly.blogspot.se/2012/01/great-global-warming-swindle.html

Journalisterna misskrediterar forskningen

Klimatfrågan är dramaturgiskt ytterst svår. Journalisterna vill ha häftiga saker att trycka rubriker om. Klimatförändringarna sker ur mänsklig synvinkel mycket långsamt – utdraget över en eller flera livstider. Hur håller man intresset igång för sådant?

Journalister producerar ”alarm” för att fånga intresse. Samtidigt undergräver de trovärdigheten för klimatforskningen. Man kan inte upprepa hur många gånger som helst att klimatförändringarna nu går ännu fortare än man trodde förra året.

Det är journalister och inte IPCC som producerar sådant.

Bara för att det blir lite bättre i något avseende under några år betyder det inte att grundproblemet inte finns eller är löst. Det är omöjligt för en enskild människa att minnas att ”vintrarna var kallare förr” men det betyder inte att det inte går att statistiskt bekräfta att världsmedeltemperaturen faktisk stiger om man har tillräckligt många mätstationer.

Inga kommentarer: